Har du ångest, relationsproblem eller har du varit med om något svårt? Välkommen till privat psykolog Catherine Bourdiol. Jag har mottagning i centrala Stockholm, även psykologsamtal online. Varmt välkommen att boka tid!
Anknytning handlar om hur våra känslomässiga band till en annan människa som står oss nära ser ut när det kommer till att söka närhet och undvika separationer. Det har formats från det att vi var spädbarn i relation till våra omvårdnadspersoner.
Anknytningsmönster handlar om hur vårt mönster ser ut gällande hur vi känner och beter oss både som barn och vuxna i relation till andra nära personer. Anknytningsmönster brukar delas upp i tryggt eller otryggt anknytningsmönster utifrån fyra olika kategorier; tryggt, otryggt undvikande, otryggt ambivalent eller desorganiserat anknytningsmönster.
Hur vi har det under uppväxten lägger grunden för hur vi mår senare i livet. Det är under barndomen vi lär oss av dem som tar hand om oss hur nära relationer fungerar, hur känslor känns, om det finns känslor som "inte får finnas" och hur vi "ska vara" för att bli omtyckta och älskade av andra. Det är under barndomen som vi lär oss om vi kan bli älskade fullt ut för den vi är, eller om vi behöver hålla undan delar av oss själva för att bli omhändertagna och omtyckta.
Oavsett hur vi haft det har vi lärt oss något om relationer, känslor och hur vi bäst kan bli omtyckta. Ett tryggt omhändertagande lär oss att vi kan bli älskade samtidigt som vi kan vara sanna med den vi är. Har det varit mer otryggt har vi behövt lära oss att skydda och hålla undan delar av det som är vi.
Depression tar sig ofta uttryck i att du känner dig orkeslös, har svårt att hitta glädjen i sånt som brukar göra dig glad, att du får förändrad aptit, sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter, ångest eller blir lättirriterad. Upplevelsen är ofta präglad av meningslöshet, hopplöshet och uppgivenhet på ett sätt som kan kännas helt sann.
Du kan ofta känna ganska tydligt att du inte mår bra, men det kan ändå vara ganska svårt att sätta ord på varför eller förstå vad det handlar om.
Depression brukar delas in i olika grader; mild, medelsvår och svår depression. Skillnaden mellan graderna handlar mest om hur intensiva symtomen är och hur mycket det påverkar din vardag.
Våra känslor talar om för oss att vi reagerar på något vi är med om, tänker, minns eller drömmer. De ger oss information om hur vi upplever något och är grundläggande i våra sociala relationer.
Vi föds alla med förmågan att känna känslor, både positiva och negativa, men det är vår omgivning som lär oss om känslor. Det kan handla om att sätta ord på känslor, att känna igen känslor och att lära sig uttrycka dem. Men vår omgivning lär oss också, oftast omedvetet, om vilka känslor det är okej att känna och inte för att få fortsätta bli omtyckt och älskad.
Vi behöver få känna alla känslor, och som barn behöver vi få känna att vi är älskade oavsett vad vi känner. Har vi inte fått det är det lätt att vi får olika svårigheter med känslor senare i livet. Det kan handla om svårigheter med att alls känna känslor eller förstå dem, men det kan tvärtom också handla om att känslorna känns väldigt intensivt och blir svåra att kontrollera.
Relationsproblem handlar om att någon/båda/alla parter i en relation upplever problem på något sätt. Det behöver inte bara vara i en romantisk relation, utan kan också gälla i andra typer av relationer.
Ibland är problemen av praktisk karaktär, ibland känslomässiga. Ibland tar det sig uttryck i rejäla bråk, ibland ligger det mer diffust under ytan.
Ofta handlar problem i relationer om hur vi kommunicerar och lyssnar på varandra - hur förstådda vi känner oss. Det handlar också ofta om hur vår tillit ser ut till varandra - om båda/alla känner att det är ungefär lika tryggt att vara i relationen eller inte. Det är också vanligt att någon/båda/alla i relationen bär med sig tidigare erfarenheter från andra relationer som triggas/aktiveras i den nuvarande relationen, utan att det egentligen behöver handla så mycket om den nuvarande relationen i sig.
Självkänsla handlar om hur vi ser på oss själva och vårt egentliga värde utifrån den vi verkligen är, oavsett hur vi ser ut, vad vi äger eller vad vi presterar. Det handlar om en trygghet i att också veta vem vi verkligen är (så mycket det går) och att på djupet känna att vi faktiskt duger.
Självkänsla skiljer sig från självförtroende som mer handlar om att veta att jag kommer klara av att genomföra en viss uppgift eller utmaning.
De flesta av oss har oftast svårt att hela tiden känna en god självkänsla. En anledning är att vi ofta är med om saker som kan få oss att tvivla, t.ex. avvisanden eller motgångar. En annan anledning är att vi sällan på riktigt vet fullt ut vem vi faktiskt är, och då blir det svårt att också känna fullt ut att jag duger.
Låg självkänsla är inte något som "drabbar" sköra eller svaga personer, det är något de allra flesta känner då och då.
Sorg är en djupare känsla än att bara vara ledsen och kan handla om något vi nyss varit med om eller något vi varit med om tidigare i livet. Det är något vi känner när någon nära dör, i samband med separationer/skilsmässa, barnlöshet/missfall/abort, juridiska svårigheter, ekonomiska förändringar, livsförändringar t.ex. att gå i pension eller att vara med om/bevittna olyckor eller naturkatastrofer.
Sorgen kan ta sig många olika uttryck och det är lika vanligt att nästan inte känna någonting alls som att känna väldigt intensivt. Många känner motstridiga känslor såsom ångest, lättnad, koncentrationssvårigheter, overklighetskänslor, chock, får sömnsvårigheter, isolerar sig, får svårt att vara själva, känner orkeslöshet eller får fysiska symtom.
Psykiskt/känslomässigt trauma kan delas upp i trauma eller komplext trauma.
Trauma handlar om att ha erfarit en enskild händelse som känns mycket skrämmande/hotfull, t.ex. en olycka, ett rån, en våldtäkt eller en naturkatastrof. Närmast alla reagerar på en sådan händelse, men för vissa kvarstår reaktionerna över tid. Vanliga symtom är t.ex. vaksamhet, ångest, flyktbeteenden, flashbacks, mardrömmar, sömnsvårigheter, lättirritabilitet eller koncentrationssvårigheter. Ibland skapar symtomen ett sådant lidande att diagnosen PTSD (posttraumatiskt stressyndrom) uppfylls.
Ett psykiskt/känslomässigt komplext trauma handlar om att under lång tid ha befunnit sig i en relation eller omgivning där hot, våld eller fara upprepade gånger förekommit, t.ex. vid mobbning, långvarig sjukdom eller en otillräcklig uppväxtmiljö. Vanliga symtom vid komplext trauma är utöver dem som nämndes ovan, även svårigheter med känsloreglering, känsla av att vara värdelös, identitetssvårigheter, tillitssvårigheter och relationssvårigheter.
Det finns olika typer av ångest och ångest känns inte alltid likadant för olika personer eller ens för en och samma person. Ibland känns det mer som något som är obehagligt men går att hantera, ibland är det så starkt att det känns som att det är livshotande (panikattack).
Vanliga symtom på ångest är att det känns som en rädsla, stress eller oro av varierande grad. Det är vanligt med kroppsliga symtom såsom hjärtklappning, tryck över bröstet, yrsel, diarré, magont, huvudvärk, stickningar och domningar i olika kroppsdelar. Men det kan också ta sig uttryck i koncentrations- och minnessvårigheter, känsla av att tankarna bara flyger/loopar eller overklighetskänslor.
Oftast är ångest sammankopplat med andra underliggande känslor som av någon anledning inte går att känna eller få kontakt med.
Ensamhet är en känsla av att inte känna sig förstådd eller sedd. En känsla av att inte ha några viktiga sociala relationer eller att känna att det finns en känslomässig distans i de existerande relationerna. Det kan handla om en känsla av att "ingen känner mig egentligen" eller "ingen förstår riktigt hur jag menar".
Ensamhet blandas ofta ihop med att vara själv. Själv är något du är när ingen annan finns fysiskt nära, ensam kan du känna dig oavsett om någon finns fysiskt nära eller inte. Du kan alltså både tycka om att vara själv ibland men ändå känna dig ensam. Det kan ibland göra att det är lite svårt att veta att det är just ensam du känner dig.
Självkritik kan ta sig uttryck på lite olika sätt, men handlar oftast om att vi "säger" till oss själva att vi inte varit bra nog, att vi agerat fel, att vi är "konstiga", inte duger eller är dåliga eller otillräckliga på olika sätt. Självkritik kommer ofta med känslan av skam.
Många upplever den kritiska "rösten" eller de hårda tankarna som något motiverande, något som ser till att en håller sig på sin vakt för misstag. Ofta har det på ett eller annat sätt funnits med oss så länge att vi inte ens märker att det pågår längre eller hur ofta det sker.
De kritiska hårda tankarna om hur vi borde vara eller vad vi borde klara av har ibland varit ett sätt för oss att som små att hantera den miljö vi varit i. Men när vi blir självkritiska kommer det till ett pris. Vi mår oftast dåligt och känner många gånger i alldeles för hög utsträckning skam och skuld, att vi är odugliga eller värdelösa.
Både skuld och skam är sociala känslor som handlar om hur andra uppfattar oss eller hur vi tror att andra uppfattar oss.
Skuld handlar om saker vi gjort eller sagt som känns fel. Det är skuld vi känner när vi får dåligt samvete.
Skam är en smärtsam känsla inför den vi är som person. Känslan är ofta att vara värdelös, inte duga eller vara misslyckad som människa.
De flesta av oss känner skuld eller skam lite då och då. Känslorna har i sig goda sociala funktioner som reglerar vårt sociala samspel med andra. Skuld hjälper oss att ta ansvar över våra handlingar och skam hjälper oss att inte bli utstötta eller avvisade.
Ibland har vi dock erfarenheter av att ha behövt ta väldigt mycket ansvar eller av att ha blivit mycket avvisade, kanske redan som barn. Då kan de här känslorna bli oproportionerligt intensiva också när vi är vuxna och det skapar oftast ett stort lidande.
En kris kan handla om att du varit med om en plötslig händelse som är omvälvande och som du inte kunnat förutse, t.ex. en naturkatastrof, en olycka eller förlust av en viktig person. Det kan även handla om en långvarig svår belastning såsom en separation, ekonomiska svårigheter eller långvarig sjukdom. Men det kan också handla om övergångar i livet, som att bli tonåring, förälder eller pensionär.
Vid kris reagerar vi ofta med en känsla av att det är svårt att ta in vad som hänt, överväldigande känslor, overklighetskänslor eller svårighet att känna känslor alls. Det är också vanligt med ångest, koncentrations- och minnessvårigheter, sömnsvårigheter eller förändringar med aptiten.
Ju tidigare du söker professionell hjälp, desto större är sannolikheten att svårigheterna du söker för inte hunnit bli så befästa. Du behöver inte ha gjort allt du kan på egen hand för att söka samtalsterapi.
Hos mig finns inga krav på att du ska kunna förklara vad du behöver hjälp med. Det räcker med en känsla av att inte må bra eller inte komma vidare.
Det är vanligt att söka hjälp av en anledning men att vi sedan under processens gång upptäcker att det finns andra områden som också blir viktiga.
Här är en beskrivning av olika områden som kan vara en orsak till att kontakta mig och som jag ofta arbetar med:
Copyright © Alla rättigheter förbehållna
